Ett år kvar ...

Så kom det då en ny så'n där dag! En så'n där dag som alla barn längtar efter, men vuxna helst vill "glömma". Det är en dag då man får stå i centrum. Man får uppmärksamhet av alla runt en. Som barn är det en fantastisk dag. Man är glad, öppnar paket och äter god tårta. Som vuxen, ja ..., suck - ett år närmre pensionen.

Dessutom är detta mitt sista 30+ år. Nästa år är detta fjärde decceniet Jag levt slut. Hur känns det egentligen?

Igår var det "min" dag. Men jag firades redan i lördags av de närmst sörjande. 

Det här är Jag - några timmar gammal.

Igår fick jag en jättefin blombukett av J och barnen. 

Y Det är kärlek det!! Y