Visar inlägg med etikett Träning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Träning. Visa alla inlägg

fredag 9 augusti 2013

Tappat sugen och vikten

Semestern är slut och så är även Jag. Ska det vara så?
Borde Jag inte vara pigg och utvilad efter fyra veckors semester?

(Bilden lånad från http://mabra.com)

Idag är det fredag och den första arbetsveckan går mot sitt slut. Tidig uppstigning varje morgon i kombination med sena semesteruppesittarkvällar är ingen bra kombination. Jag är trött!

Under veckan har Jag dock "läst ikapp" alla bloggar jag brukar följa och som har hamnat på lågpriolistan under semesterveckorna. Vilken inspiration det ger!
Jag fattar inte hur vissa lyckas att blogga (nästan) lika ofta under sommar och semesterledighet som vanliga gråa vardagar.

Jag har tappat blogg-sugen. Den kommer nog igen - snart, hoppas jag. Det finns egentligen så mycket i mitt huvud jag vill skriva om.

En annan sak jag också tappat är vikten. DET är riktigt positivt och kul. Sedan mars månad har jag tappat drygt 10kg. Det är runt 14% av min urspungsvikt. Fy fan vad Jag är bra!!

(Bild lånad av http://storsan.blogg.se)

Säga vad man vill om alla gamla och nya metoder för dieter. Jag provade LCHF några veckor. Det funkade inte för mig. Förmodligen blev det inte rätt balans mellan kolhydrater och fett.

Den nya 5:2-dieten eller metoden är inte heller för mig. Jag påverkas mycket av nivån på blodsockret. Mina humörsvängningar orsakade av lågt blodsocker är inget som varken Jag själv eller min omgivning ska behöva få uppleva.

Oavsett metod, så tror Jag inte på att fortsätta med den för alltid. Jag tror personligen att vi mår bäst av allsidig kost, varje dag.
Jag tror dock att vi mår bra av att dra ner på kolhydraterna - inte utesluta helt. I Sverige har vi en tradition att äta mycket bröd och potatis och inte minst pasta som idag tillhör den svenska husmanskosten. En tradition jag försöker bryta genom att servera mer protein (kött) och grönsaker/sallad hemma.
Jag tror också att många mår bra av att fasta då och då. Dock inte regelbundet varje vecka.

Men, jag tror också på sockerpiller!
Med det menar jag att om man tror på det man gör, så kommer det att funka. Låter det flummigt?
Nja, vår tro är stark. Vår vilja än starkare. Vår önskan kanske det starkaste!

Det viktigaste är att vi bryr oss om oss själva.
För mig har motion varit en stor bidragande faktor till min viktminskning. Men också till mitt allmänna välbefinnande. Jag orkar mycket mer nu. Jag känner mig piggare och lättare. Det är en god cirkel som skapats. Även om jag just nu känner mig väldigt trött. Mer sömn till folket!

Min metod är Viktväktarna. Det funkar bäst för mig.
Att äta och dricka vad man vill. Allt från sallad och kött till kakor, glass och vin. Såklart är det bäst att äta och dricka sådan som "kostar" så lite Points som möjligt. Men det är fortfarande upp till en själv vad man väljer att lägga Pointsen på.

Enkelheten i Viktväktarna med de verktyg man får till hjälp. Appen till iPhonen är guld värd. Här skrivs måltiderna in efter hand och det går även att söka upp olika livsmedel och kolla points-värdet. Finns inte produkten inlagd i databasen, kan man ange de olika värdena för protein, fett och kolhydrater och räkna ut pointen själv med hjälp av calculatorn.
Sånt här gillar jag!

Nu är det snart målgång för mig. Jag har tänkt mig att tappa bort ca 2,5kg till och sedan stanna där. Det är i så fall en vikt jag inte haft sen .. ja, .. skoltiden. Och DET var längesedan.
Jag tror det går. Jag vet att det går. Jag vill att det går. Det är min önskan!


Må bra, mina vänner. Ta hand om dig!


torsdag 16 augusti 2012

Så grymt imponerad av mig själv

Jag är så nöjd med mig själv! Jag är så djupt imponerad av min prestation och envishet!

Vad är det då jag är så grym på? Jo, idag har jag cyklat till jobb!


Kanske inte verkar så märkvärdigt för många andra. Men om jag lägger till att jag bor ca 2,2 mil från mitt jobb, så kanske det blir mer förståeligt varför jag är så nöjd. 
Om jag dessutom berättar att jag inte tränat fysiskt sen någon gång tidigt i början av detta året, så är  jag väl värd en egen klapp på axeln?!

Att jag sedan blev överfallen av en hund, storlek labrador, redan efter en kilometer och att jag trodde jag skulle dö av utmattning efter de första tio minuternas cykling får jag väl bara förtränga.

Heja mig! Nu ska jag bara hem också.

torsdag 8 mars 2012

Gingers Smärta

Vad är smärta egentligen?

Man tänker på något obehagligt och något som man inte direkt längtar efter att ha. Men det finns ju olika sorters smärta. Viss sorts smärta eller viss nivå på smärta kan nog vara skönt och kanske till och med något att längta efter.

Smärta är en högst personlig upplevelse och min smärta är inte lik din smärta. Det finns nog inte ens någon metod för att mäta styrkan på smärta.

Smärta kan vara fysisk. Man har ont i kroppen på något sätt - en medicinsk smärta, t.ex. ledvärk, huvudvärk, muskelvärk. 
Smärta kan vara psykisk. Den gör också ont i kroppen - men mer inuti, t.ex. i hjärtat eller bröstet.

I de flesta fall behöver man nog inte vara orolig för sin smärta. Men det är ju en slags varningssignal som talar om att något inte är som det ska i kroppen eller knoppen.

Den psykiska smärtan som gör ont i hjärtat, beror i många fall på någon form av ångest (eller stress). Det kan kännas som ett tryck strax under bröstet. 
Ont i hjärtat kan man även ha när man är orolig eller nervös. Just nervös-ont kan dock vara en positiv upplevelse för många. Något som ger en adrenalinkick.

Vi som har barn kan få ont i hjärtat när något är fel med barnen. Man blir liksom sjuk på barnens bekostnad. Som tonåring kan jag minnas ett slags ont i hjärtat, som förmodligen var ett slags ångest över att ha ett ben i vuxenvärlden och ett ben kvar i barnvärlden. Eller så var det ett brustet hjärta ...

Det finns en fysisk smärta som är skön - Träningsvärken. Denna smärtan kan man även längta efter. Det är väl det som kallas "sköntont". Det är liksom skönt att ha ont i varenda muskel och känna att man rört på sig och varit aktiv. Och det ger energi!

Alla har vi väl någon gång haft så ont i armarna att dom inte går att lyfta speciellt högt. Eller ont i framsidan av låren så det är en pina att gå uppför en trappa - för att inte tala om att gå nerför trappan som är sju resor värre.

Men ändå är det skönt på något vis. Jag längtar!